and I cry if i want to. måste vara den låtrad som min kära syster dragit flest gånger i både bra och mindre bra sammanhang. det slog mig bara. sådär som saker slåss ibland.
Jag har hunnit få i mig både bamyl och kan jang idag, dock inget kaffe. huvudet är bra mycket bättre än för en timme sen då jag promenerade i takt med det... tabletter brukar ju lösa det mesta.
Och om jag brukar ha problem med att dra mitt kort på ica i vanliga fall så var det inget emot idag. Ja, jag hade magnetremsan åt fel håll, och nej, jag hade inte den rätta knycken. men idag blev det nåt slags guiness rekord försök i att feldra kort, jag hade inte ens den där jävla magnetremsan neråt, utan höll tag i den. Den stackars killen kassan såg på med lätt ironiska men väldigt roade (och kanske lite rädda) ögon när jag vred och vände på mitt kort i alla möjliga (och omöjliga) vinklar. Dessutom har jag nog lyckats dra varenda sabla dörr åt fel håll idag. Dragit, och dragit och dragit. Dragit lite till. Blivit förbannad. För vem fan har låst ytterdörren? kämpat med låset. låset fungerar inte. Glappar det kanske också lite? Och sen, till sist. efter allt svärande prövat dra den olåsta dörren åt rätt håll. Det blir genast mycket enklare att komma ut då...
Damen på Duka fick något förrvirrat i blicken idag när hon snällt frågade om det var något hon kunde hjälpa till med. Jag, som mest hade lust att svara "Ja, jag är lite sugen på grillkorv och fiskpinnar" svarade istället med att fnittra lite dämpat och nasalt och sen säga; Nej, men det är så att min syster tycker om  den här ljusstaken. vilket nog inte är det mest logiska svaret jag kunde gett henne. ibland funkar helt enkelt inte varken ja eller nej.
Fick förmånen (...) att renskriva lite insändare som driftiga pitebor suttit och knåpat ihop hemma vid köksbordet och lyckades då (ett par gånger) byta ut ordet värdefullt mot värdelöst. Texten blev då snäppet, men bara snäppet, intressantare än förut. Med risk för visad ouppskattning blev det ändå ändrat till sist.

nu får fan cissi och sofie pallra sig hit så det blir middag någon gång. Känner att jag måste på dass också...