jag måste packa idag. och det är få saker jag är så dålig på som att packa. Det har blivit bättre, det har det. men packning medför alltid viss ångest. Linda är inte heller bra på att packa. Det ger ett visst stöd. (hon kom med en trunk och en väska när hon skulle vara hos mig i tre dagar, hon kunde ha stannat två veckor med det hon hade med sig..) och vi är ganska lika på den punkten. att packa i en stor väska från början är dödsdömt. Då hamnar man i den där situationen att när man packat klart så har man, gud förbjude, massor av plats kvar i väskan. Och då MÅSTE man ju ha glömt nåt, man har ju för lite med sig. (att väskan man packat i är för stor finns inte). har man sen dessutom ganska mycket tid över när man packat klart i den där stora väskan så kommer det att sluta illa. Både jag och Linda vandrar då runt lite i rummet. Lägger ner sak efter sak man kan tänkas behöva. För det mesta onödiga saker för man har redan egentligen packat det man verkligen behöver. Vi fyller upp. Nagelsaxar, jackor, åtta par sockar till & en & annan kräm eller möjligtvis frukt åker ner i väskan, för att fylla upp. För att den ska se lite mindre tom ut och för att ångesten ska försvinna. Den från början lätta väskan har bytt plats med en jävligt tung och ganska svårburen hockeytrunk. Kanske man skulle lägga ner teven också, den får nog plats om man stuvar om lite...
Anna däremot, herregud vad du packar lite. man ser nästan inte väskan för att den är så liten, jag försöker intala mig att det är för att dina kläder tar mindre plats än mina, men det vet vi ju båda två att det inte är sant. Jag kan inte heller komma på att du har glömt nåt nån gång, inte nån såndär viktig sak heller. Jag glömmer ofta viktiga saker i all min packning. Handdukar till simtävlingar. Tandborsten, glöms för det mesta. eller som den där gången när jag skulle till Gränsen en lång helg och packade men sen glömde hela väskan hemma.. Det var en konstig känsla. pappa, har du sett min väska? Mamma, har du sett min väska? var ÄR min väska?! jaså, jag glömde lägga in den i bilen. ja, ojdå... nästan fyra dygn senare kom jag hem iklädd samma blåa t-shirt som när jag åkte. jeansen var lite mindre fräscha och jag hade fläckar lite här & där. Linda var glad iallafall, hon kom hem till sin mamma som innan hon åkte klagat på att linda glömt halva packningen hemma och det första Linda säger när hon kliver ur bilen är; "Mamma, jag kanske glömde halva min packning hemma, men Märta glömde hela! tack linda. tack så mycket. 

Bob Dylan - Like a rolling stone