jag trivs med kaos. I viss mån, naturligtvis eftersom jag är en flicka med kontroll.
Ni säger att jag är oordnad & tilltrasslad, och jag trivs ju med mig själv så jag måste nog gilla kaos då. Annars har jag alltid tyckt att jag är en ordningssam person, vilket självklart är en rejäl förnekning av sanningen, även fast jag gått runt & trott på det.
jag har inte sådär full koll på mina saker hela tiden kan jag hålla med om. Men har man alla grejer utspridda över golvet vet man iallafall var dom ligger, med lite omnejd. Och jag skulle nog vilja påstå att jag är renligare än min syster, hon har en förmåga att sprida ut sina kläder i rummet snabbare än vinden men innerst inne vet jag att hon håller sig på rummet och hon städar inte så ofta. jag städar ofta, i jämförelse. MEN, jag sprider ut mina tillhörigheter överallt. inte bara på mitt golv. därför är älvsbyn bra för mig. jag har bara ett golv tillgängligt för utspridning. tack och lov,
fast nu halkade jag in på ett jävla sidospår. För egentligen tänkte jag bara skriva ett par rader om hur trevligt det är att sitta fast själv i den lindriga förrvirringen som uppstår när man packar upp sin väska efter resan. sjalar, smutstvätt & hårprodukter i en ytterst tilltalande röra på mitt golv. Det ska försvinna såklart, packas in i garderober & ställas på hyllor. Och det är det som gör det så trevligt, att jag vet att min röra bara är tillfällig. jag måste njuta av den på en gång. Trivas in i mitt rum. Och sen njuta en till gång när det är så rent,snyggt & inplockat. som ett par välanvända skor som man tvättat i maskinen. med precis alla fördelar som det innebär.

Jens Lekman - Jag tyckte hon sa lönnlöv
(han är härligt konstig den här mannen)