Fan...

...jag hade glömt hur trött man blir i December. Varje år går jag omkring och funderar över vad det är för osynlig sjukdom jag kraftigt har insjuknat i. Men, det är ingen jävla sjukdom. Det är mörkt. Det är så jävla mörkt. Därför är jag trött. Men det glömmer jag bort. Varje år i december.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0