Jag vet att detta kan te sig lite egoistiskt. Men, då får det helt enkelt vara på det viset. Jag har ägnat min kväll åt att då och då peta på avtryckarknappen på kameran, plugga (något kopiöst), dricka te (också något kopiöst) och införskaffa ytterligare pensionärspoäng genom att:
1. lyssna på radio och äta kokt torsk med mandelpotatis. och
2. skippa lösgodiset på konsum till förmån för det betydligt mer rediga vetebrödet.
Idag hade vi vackert väder (om någon nu skulle bry sig om det) och igår hade vi årets första sommarregn och asfalten luktade så himla himla gott. Jag har slängt en filmjölk som jag fyndade i kylskåpet. Den hade gått ut 15 februari och kändes inte onödigt fräsch. Jag hade nog mycket mer på hjärtat egentligen, något vettigare alldeles bestämt, men det har jag glömt bort nu. Fast det spelar kanske ingen roll.

Fina kristin i den där storstaden london gav mig musiktips och tja, de var vettiga och nu lyssnar jag med på seabears nya samt lite lite på Mumford and Sons också. Men allra allra mest så lyssnar jag på östra ågatan strand och mrs robinson.