Jag har legat sjuk i ungefär tio dagar nu. Ätit dåligt (ibland inget alls), sovit mycket (nästan bara sovit) och haft beundransvärda tillfällen att betrakta diverse tak från min mer eller mindre permanenta plats i sängen. Jag har bytt säng och då byts liksom taken automatiskt.

Nu är jag nästan frisk nästan.Jag kan äta (i liten lagom mängd), jag kan sova mindre och jag kan titta på tv istället för tak, det är jävligt mycket roligare nu än för ett par dagar sedan, kan man väl hårddra det till.

Men det är just den där "jag kan äta nu" biten som kan bli ett problem. För jag är omåttligt hungrig. jag är sjukt sugen på godis, glass, pizza, skräpmat, sallad med fetaost, salami, kött, stekt potatis, varma mackor; you name it. Jag har inte fått äta vanlig mat (och behålla den) på väldigt väldigt länge (about 11 dagar). Och nu är jag så jävla taggad inför att äta tillbaka de fem stackars kilon jag tappat under veckan att det liksom blir svårt att bara äta lite. Hur gör jag? Är det möjligt att bara äta två potatisar och knappt något kött?.

Jag är ytterst tveksam till att jag har den självdisciplinen som krävs för att bara äta den lilla mängd mat min mage klarar av att ta emot just nu. För jag kan äta vadsomhelst nu. Vad som helst! jag tror inte jag har några egentliga begränsningar här. Jag har till och med bett Cissi att hålla koll på mig. Att slita maten ur mina händer, om det ska behövas, och säga till mig om jag börjar äta för mycket. Eller ja, om jag börjar äta normalt.

I fredags började jag bli lite uttorkad (och uttråkad, men det är inte lika farligt), jag hade inte så mycket salter att prata om i min kropp och jag svimmade nästan och fick sätta mig ner två gånger på den korta vägen hem från vårdcentralen. Läkaren bad mig köpa vätskeersättning och dricka mycket, skolsköterskan fällde kommentaren "jag är ju nästan på din rygg och trycker" när hon klämde mig på magen. Viktskämt är aldrig speciellt roliga.  

Iallafall hjälpte cissi mig att göra riktig blåbärssoppa med druvsocker för att jag skulle piggna till. Det hjälpte. Jag är ganska pigg nu och det blev desvärre väldigt mycket druvsocker över.

Det sitter jag och äter upp nu. Druvsockret. Jag är så jävla sockerhög att jag börjar få huvudvärk. Jag kan inte äta godis, jag får bara äta lite mat men jag längtar längtar längtar så fruktansvärt efter att kunna äta som folk att jag nu våldsproppar i mig druvsocker. Som nåt slags ersättningsgodis. Jag kanske får diabetes men jag kan nästan inte sluta. Det är gott. Det smakar inte blåbärssoppa och det smakar inte apelsin heller. Det är gott. Jag ska inte äta blåbärssoppa något mer i år när det här är över. Jag har fått mina liter.